Miljöbeskattning och ekonomistyrning

Metoder för ekonomistyrning är t.ex.:

• utsläppshandel
• skatter och avgifter som är viktiga ur miljösynvinkel
• ekonomiska eller skattemässiga stöd och sporrar.

Den egentliga miljöskatten, som t.ex. den statliga avfallsskatten, har fastställts för att styra producenternas och konsumenternas aktiviteter genom att låta dem betala för de olägenheter som de förorsakar. Av de övriga skatterna är t.ex. följande de viktigaste ur miljösynvinkel:

• bränsleskatterna
• bilskatten
• fordonsskatten.

Dessa har ofta fastställts med andra kriterier än de egentliga miljöskatterna, men de bidrar också till att miljömålen uppnås.

Beskattning av vägtrafiken

I Finland riktar sig beskattningen av vägtrafiken till bilköp och -bruk samt bränslena.

I vissa länder används dessutom regionala avgifter som t.ex. vägtullar, vars syfte är att styra människorna att använda kollektivtrafiken till följd av trängsel- och utsläppsproblem, speciellt vid resor till storstadscentra. I Finland har man funderat på vägtullar endast i huvudstadsregionen, men än så länge är inga tullar i bruk.

Det finns även förmåner för bilar med låga utsläpp. Exempelvis beviljar Helsingfors stad en rabatt på 50 % på stadens parkeringsavgifter för bilar med låga utsläpp sedan början av april 2011.

Utsläppshandel inom flygtrafiken i EU

Utsläppshandel innebär att en maximimängd för utsläppen fastställs och en möjlighet att handla med utsläppsrätterna. Utsläppshandel grundar sig på tanken att utsläppen ska minskas där det är mest kostnadseffektivt.

Från år 2012 kommer flygtrafiken att ingå i EU:s utsläppshandel, som sedan tidigare omfattade stora industrianläggningar och vissa energianläggningar. Utsläppshandeln inom flygtrafiken gäller för alla flygresor inom EU och flygresor mellan unionen och tredje länder, om dessa länder omfattas av utsläppshandeln.

Förutom utsläppshandeln tar t.ex. Helsingfors-Vanda flygstation ut en bulleravgift för nattavgångar av luftfartyg med turbojetmotorer.

Styrningsmetoder för sjöfarten

För tillfället förhandlar Internationella sjöfartsorganisationen IMO om framtida ekonomistyrningsmetoder för att begränsa växthusutsläppen inom den internationella sjöfarten. Man har bl.a. framlagt en tanke om en bunkeravgift, som skulle tas ut för varje ton bränsle som fartygen använder.

Avgiftsinkomsterna skulle sedan styras till fonden för växthusgasutsläpp, som förvaltas av IMO. Man har även diskuterat utsläppshandel inom sjöfarten som ett alternativ.
När det gäller den internationella flygtrafiken och sjöfarten vore det viktigt att få till stånd globala och sektorspecifika styrningsmetoder för att undvika koldioxidläckage och utflaggning av fartyg.