Containervägning
 

Containervägning

Preciserad regel om containervägning i kraft sedan 1 juli 2016

Att anmäla varje containers korrekta vikt till fartygets befälhavare hör till avlastarens viktigaste uppgifter. Genom att  man uppgett oriktiga uppgifter har containrar med över- eller undervikt stuvats ombord och sjösäkerheten äventyrats. Följden har varit olyckor och miljöskador då containerstaplar rasat och containrar fallit överbord. - Problemet gäller också Finland, eftersom allvarliga skiljaktigheter upptäckts mellan uppgiven och verklig vikt hos containrar som stuvats ombord på fartyg i finska hamnar.

På grund av säkerhetsriskerna har det inom IMO ansetts nödvändigt att precisera definitionen på bruttovikt och införa striktare regler om hur bruttovikten ska uppges under transportkedjan. En ny preciserad SOLAS-regel trädde i kraft globalt den 1 juli 2016. Den berör alla parter i transportkedjan, dvs. avlastaren, speditören, skeppsmäklaren, hamnen, hamnoperatören, rederiet, fartygets befälhavare och tillsynsmyndigheten.

Den nya regeln VI/2.4 - 2.6 i SOLAS-konventionen berör dock inte containrar som transporteras på chassi eller trailer i roro-trafik på korta internationella resor.

Enligt regeln är det avlastaren som skriftligen ska lämna in uppgifter om den verifierade bruttovikten till fartygets befälhavare eller dennes representant och till en representant för hamnterminalen innan stuvningsplanen görs upp.

Enligt reglen är avlastaren alltså den part som ansvarar för uppgifterna i konossementet, sjöfraktsedeln eller multimodaltransportdokumentet. Avlastaren kan genom avtal befullmäktiga en tredje part att sköta uppgiften. Då är det den befullmäktigade tredje parten som ansvarar för innehållet i den container som stuvas ombord och undertecknar dokumentet med uppgifterna om den verifierade bruttovikten.

Bestämning av verifierad bruttovikt, VGM (verified gross mass)

Bruttovikten av en färdigpackad container ska bestämmas genom vägning.

Vägningen kan göras på två sätt:

Metod 1. Container med last vägs i sin helhet.

Vägningsutrustningen ska vara certifierad dvs. typgodkänd av ett europeiskt anmält organ. En icke-automatisk vägningsutrustning ska ha noggrannhetsklass III eller bättre och en automatisk vägningsutrustning ska ha noggrannhetsklass Y(b) eller bättre.

Metod 2. Ingående komponenter vägs var för sig, inklusive packningsmaterial, surrningsutrustning och egenvikt container och summeras.

Metoden för summering av delvikterna ska vara godkänd av den behöriga myndigheten.

Avlastaren ska iaktta och tillämpa högklassiga hälso- och säkerhetsförfaranden. Avlastaren måste förvissa sig om att arbetstagarnas eller kundernas hälsa och säkerhet inte äventyras och att miljön inte skadas. I arbetet kan exempelvis ISO 9000-standarden tillämpas.

Vägningen av enskilda förpackningar, kollin eller andra lastenheter som placeras i containrar måste göras med en ändamålsenlig typgodkänd vägningsutrustning. Om det gods eller ämne som ska transporteras i en container är sådant att dess vikt, liksom även dess totala vikt, på ett naturligt sätt kan bestämmas utgående från dess densitet, specifika vikt eller medelvikt kan containerns verifierade bruttovikt alternativt bestämmas genom summering av den på detta sätt fyllda containers innehåll och dess egenvikt.

Vägningen ska vara verifierad enligt lagen om mätinstrument (707/2011).

Fartygets befälhavare får inte ta emot en container för stuvning ombord om containers verifierade bruttovikt inte har angetts enligt SOLAS VI/2. Myndigheterna har rätt att kontrollera containerns vikt. På förseelser mot SOLAS-regeln om vägning av containrar tillämpas straffbestämmelserna i sjölagen (674/1994) och lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009).

Ytterligare information

Jyrki Vähätalo, specialsakkunnig,
tfn 029 534 6470, jyrki.vahatalo(at)trafi.fi
Twitter: @JVhtalo#kontti

 
 
 

 

Sidan uppdaterad 07.08.2018